Idag finns det mycket som är dokumenterat och reglerat kring kulturhistoriska byggnader medan kunskapen och skyddet för kulturhistoriska gröna miljöer är betydligt mindre omfattande. De senaste åren har dock intresset för det gröna kulturarvet blivit större än aldrig förr, liksom behovet av mer kunskap och strategier för hur dessa miljöer ska värnas och utvecklas.

Tisdagen den 16:e mars fick vi besök av Daniel Hofling och Linus Adriansson som arbetar som trädgårdsantikvarier vid Stadsmuseet i Stockholm. De berättade om deras pionjärarbete med att ta fram ett kulturhistoriskt kunskapsunderlag för Stockholms samtliga parker. Hitintills har de hunnit med en inventering av 140 objekt på Södermalm, och fortsätter successivt att beta av. Heja! säger vi. Att få ta del av dessa underlag när de publiceras är guld värt för oss landskapsarkitekter.

Vad gör en parkmiljö kulturhistoriskt värdefull? Hur kan en parkmiljö klassas som särart? Hur kan dessa miljöer värnas? Vilken kunskap är viktig att bevara om dessa miljöer?
Och hur ska planerare, landskapsarkitekter och andra formgivare förhålla sig till dessa i så fall?

Tack till Linus och Daniel för ett fina arbete med denna kunskapsbank!

Foto: Mattias Ek, Stadsmuseet Stockholm