Avenyn och Götaplatsen

Avenyns vardagliga högtidlighet

Tillsammans med BOGL, Iterio, Paloma design studio, Calluna och Svenska stadskärnor har vi tagit fram ett tävlingsförslag för omdaningen av Avenyn och Götaplatsen i Göteborg. Gestaltningen för Avenyn är utformad som ett upplevelsestråk; en gata som är för fotgängare med fokus på vistelse, stadsliv, handel, aktiviteter, upplevelser och restaurangbesök. Vi har med detta tävlings­bidrag kombinerat det enkla med det unika, det vardagliga med det högtidliga. Avenyn blir här en klassisk stilfull gata med en samtida och platsspecifik gestalt­ning.

En centrerad allé refererar till Avenyns histo­ria och skapar ett storslaget rum och struk­tur som samlar gatan och skapar en siktlinje upp till Götaplatsen. Allén placeras längs­med spåren och kompletteras med mindre träd och en variationsrik grönska utmed sidorna, vilket skapar en dynamik i stadsrummet och en större biologisk mångfald på platsen.

Cirklarna och golvet

Avenyns gaturum utformas med ett cirkelmotiv, små ”öar” som skapar ett nytt rörelsemönster och nya funktioner. Öarna bryter de idag raka linjerna i gatan och skapar istället många små rum och pauser, öppningar och passager tvärs över gatan. Inspirationen till cirkelmotivet kommer från Göteborgs skärgård där båtarna rör sig fritt på vattenytan mellan öar och skär. Cirklarna ges olika innehåll och vissa av dem kan varieras över tid. De primära rörelsestråken löper mellan cirklarna och fasaderna med Avenyns klassiska butiker och restauranger.

Avenyn ges ett sammanhängande golv av mörkgrå natursten med ljusa tvärgående band som också bildar cirkelmotivet med breda kanter som omringar gatans många funktio­ner. Den mörka basen utgörs av återbrukad befintlig sten från dagens beläggning tillsam­mans med ny sten i samma nyans och kvali­tet. De ljusa linjerna och cirklarna marke­ras således mot den mörkare stenen och ett sammanhängande mönster uppstår tvärs över gatan. Detta karaktäristiska mönster binder samman Avenyn och bildar en tydlig identi­tetsskapande gestaltning. Några av cirklarna och linjerna ligger i nivå med beläggningen medan andra höjs upp eller sänks ned så att kanterna dirigerar trafiken och blir till inramningar eller sittkanter. Några öar fylls ut med växtlighet och blir till frodiga trädgårdar eller regngårdar för dagvatten, andra blir till gräsmattor, trädäck med små scener, grusom­råden med paviljonger och serveringar eller små platser för lek. Mellanrummen är lika viktiga, här uppstår platser mellan träden och passager med vistelseytor.

Stadslivet i fokus

För att realisera visionen om en levande gata med en sammanhängande tvärprofil, med mer grönska och fler aktiviteter, krävs mer plats till vistelse och mindre plats till bilar och bussar. Nya Avenyns trafikstruktur ger goda möjligheter att i första hand priori­tera stadsliv och fotgängare och i andra hand cykel- och kollektivtrafik. Övrig motortra­fik längs gatan begränsas till ett minimum för att klara nödvändiga transporter och angöring till fastigheter.

Götaplatsen – en pampig plats

Denna i det närmaste monumentala plats omgiven av kulturinstitutioner utvidgas både fysiskt och visuellt. Längst norrut, där det idag är en gata och busshållplatser, skapas ett urbant parkrum där en stor gräsyta breder ut sig, inramad av de befintliga alléträden samt mindre träd, buskar och perenner. Längs sidorna finns paviljonger med små uteserveringar. Parkrummet övergår till en stor öppen plan yta med ett vattenspel som kan ses som en spegel till Poseidon på andra sidan tvärgatan Berzeliigatan. Stadsbibliote­ket och Biograf Göta får ett lekfullt stadsgolv där trapporna ner från byggnaderna erbjuder spontana sittplatser som omgärdar platsen. Här kan barnen leka i vattenstrålarna och platsen kommer till liv. Då vattenspelet inte är i bruk kan platsen användas till marknad och andra typer av evenemang samt som skridskobana om vintern. Detta är en öppen och flexibel plats som kan fyllas med liv och innehåll efter säsong. Den öppna avskalade utformningen visar även vördnad inför Götaplatsens byggna­der och konstverket Poseidon som hamnar än mer i fokus på platsen och som blickfång längs hela Avenyn.

En grön stadsgata

Forskning visar att grönska bidrar till minskad stress och ett ökat välbefinnande och i staden är det den som har störst effekt på oss, då det är den vi kommer i kontakt med i störst utsträckning. Andra ekosystemtjäns­ter som motiverar grönska i stadsrummet är ett hållbart omhändertagande av dagvatten, temperaturreglerande och ökad biologisk mångfald. Den nya Avenyn görs därför till en grön stadsgata.

Den befintliga lindallén utgår från dagens trafikdominerade utformning och behålls endast bitvis. De fina exemplaren sparas och blir en stomme i växtligheten innan de nya träden vuxit sig stora. Den nya allén placeras närmare spårområdet och skapar på så vis en tydlig rumslighet kring spårvagnens sträckning och mer utrymme till vistelseytor på sidorna om detta. Robinia skapar en skir och på sikt hög krona. Denna allé blir en ryggrad och en länk mellan Avenyn och Götaplatsen, där träd av samma sort finns idag.

Det yttre skiktet av grönska trappar ned i skala och släpper in solljus in mot fasaderna. Den oregelbundna placeringen skapar dynamik och stimulerar till en friare rörelse i gatan. Enstaka större träd placeras i den yttre zonen, där ek står för merparten av dessa och blir intressanta inslag i gaturummet. Inhemska arter står för en viktig del av sammansättningen för att gynna pollinatörer och insekter. Exoter skapar variation och andra kvaliteter samtidigt som de har en förmåga att klara de pågående klimatförändringarna. Årstidsväxlingarna förstärks av växtlighe­tens variation. Utöver blomning och frukt får många av arterna vackra höstfärger och på vintern sitter vissa frukter och fröställ­ningar kvar som små smycken. Variationen i grenverk och skala gör också att gatan även vintertid upplevs mer intressant.

Gatans grönska förändras över tid. I succes­sionsdiagrammen visas hur växtligheten förändras genom åren. Till en början utgör de sparade lindarna en stor del av det gröna medan den nya allén successivt växer till sig och bildar ryggraden. Ekarna blir på sikt praktfulla och rumsbildande individer längs sträckan.

Relaterade projekt